Vinterkläder i solen

I Klintholm låg vi still en dag och njöt av en mysig hamn med gratis duschar, rapsfält och rådjur intill stranden. Men vi var sugna på att komma vidare. Tilda ville ett steg närmare ”det ljusblå havet” och Anders ville ha revansch på fisket sen förra sommaren… så upp med solen följande morgon planerades! När klockan ringde så fick Anders eld i baken. Jag borrade ner mig längre ner under täcket och mös av ljuden till kaffe som kokades, fiskespön som träddes och min man som glatt gnolade. ”Kom upp Linnéa! Här är så vackert! Och fåglarna riktigt vrålar här uppe!!” Jag stapplade mig sömndrucken upp. Fåglar som vrålar det vill jag gärna uppleva. Vi satt där i sittbrunnen en lång stund tillsammans och njöt av stillhet och lugn. ”Det här borde vi göra varje dag. Stiga upp så här tidigt. Det är så lugnt och skönt… jag kan till och med höra korna. Hör du dom?”
”…Älskling , det är våra barn…”
Lugnet var slut.

Barnen var sura över att ha blivit väckta på detta bryska sätt. Sura och trötta. Men efter lite frukost och löfte om att snart få fiska så sänkte sig lugnet i båten igen. Vi gled tyst över ett oljeblankt hav som började vakna till liv, i en värld som aldrig varit så vacker som just nu. Fisket blev en succé som både barn och vuxna njöt av. Torskarna som vi fick upp var dock för små för middagmat så familjen var rörande överens om att släppa tillbaka dem igen. Alla förutom Agnes, som var skitsur över att inte få äta fisk till lunch.

Från Klintholm gick vi vidare genom Grönsund. Det är väldigt vackert och väldigt kylig! Det blåser kallt från ett hav som inte är uppvärmt än. Och ett kallt hav kyler ner båten så nätter och mornar känns rätt ruggiga fortfarande. Vi är så nöjda över att ha spänt ner vintermössor och tjocka jackor i vår överfulla packning. Rejält påpälsade var vi när vi såg ut vår natthamn och beslutade oss för att ankra på svaj. Det hade blåst upp en del under eftermiddagen men vi hittade en fin kust i lä utanför Femø. Det var första ankringen för säsongen och den var gungig, inte så mycket av av vågor men mer av nervositet. Så vi dubbelkollade vädret med vår skeppsmeteorolog Dan, satte dubbla ankarvakter och väckarklockan på varannan timme hela natten. Kanske väl nojjigt men vi bjuder på den i såfall!

Dagen efter puttrade vi in till Femø hamn. Där spenderades dagen med upptäcksfärd över ön, lyssna på glada grodor, kurragömma i rapsfälten, dans till live-musik i hamnen och, såklart, glass!

När vi satt och lyssnade på mannen med gitarr i hamnen så gick tankarna genast till förskolan där en av pedagogerna spelar mycket gitarr till morgonsamlingen samt till diverse fester som vi föräldrar bjuds till. Det ledde naturligt till tankarna om hur kompisarna där hemma har det och mycket känslor kom upp där i solen. Det är inte alltid lätt att förklara för barnen varför vi gör den här resan och hur vi vuxna tror att det blir bra trots en tid av avstånd från vänner och familj i Sverige. Vi satt och pratade om det en lång stund, medan Anders köpte diesel av en dansk smed, men tillslut fick en avledningsmanöver barnen på bättre humör. Dans i solen!!