Kan katter bli sjösjuka?

När vinden vridit till perfekt motvind och vindexen satt som klistrat rakt mot oss så kastade vi loss och lämnade Belgien bakom oss. Ute på havet stampade vi på i vågorna och eftersom vi nu slapp båtens rullande gång så mådde jag strålande bra. Det var återigen tidig morgon när vi gav oss iväg och barnen sov tryggt i akterruffen. Emellanåt hördes Agnes gruffa runt men för det mesta var det tyst och lugnt nerifrån. Efter någon timme kom hon upp och ville fortsätta morgonmyset i pappas knä. De rytmiska rörelserna i båten har en väldigt sövande effekt och en liten stund senare hörde man återigen det lugna snarkandet från ett litet barn. En liten stund senare hördes ett lika lugnt men betydligt brutalare snarkande från en större människa. Innan jag fattade vart det kom ifrån trodde jag vi höll på att bli rammade av någon motorbåt som jag missat bakom seglet.

Njutning för både dem och mig. En sann pappastund.

Det dröjde fram till kl.11 innan Tilda med morgonrufset på ända syntes i trappan upp till sittbrunnen. På ett strålande humör väckte hon försiktigt pappa och lillasyster och tillsammans alla fyra övade vi sedan på hur man hälsar på franska. Det tjöts av skratt i sittbrunnen när kindpussar och franska strofer tränades med mer eller mindre lyckat resultat. Kindpussarna blev vi rejält duktiga på men jag är rädd för att min franskalärare från förr hade blivit ordentligt besviken på mig om hon hade hört mig där. Jag minns fortfarande så väl hur en vän sa till mig en gång ”Linnéa det dör en fransman varenda gång du uttalar namnet på en fransk ost”. Nej franska är kanske inte min starka sida men nu får jag verkligen chansen att öva på riktigt!

Vi följde återigen goda tips från andra seglare som seglat samma sträcka innan oss, och la till i Dunkerque. Anders tjöt i motvinden ”Jag känner lukten av baguette och vitlöksmarinerade sniglar!!” strax innan vi korsade gränsen till Frankrike. Vi kallade upp hamnen på vhf:en och fick klartecken att ta oss in. Inseglingen till Dunkerque hade en enkel navigation och det var bara att följa röda och gröna in, själva hamninloppet var dock rätt skumpigt i motvind och medström. Väl inne blev vi genast bemötta av franskarnas vänlighet och fick tamparna fastknutna utan att knappt behöva lämna båten själva. ”Merci beaucoup!” sa jag lyckligt och kände mig så fransk så fransk. I bilden i mitt huvud hade jag också en liten svart basker på sned. Genast kom såklart en harang med franska ord tillbaka och det gick på tok för fort för att jag skulle förstå vad hon sa. Så jag svarade på svenska och log med mina låtsasrödmålade läppar. Merde också.

Så här ser vi ut efter en dag i motvind.

Det första vi gjorde var givetvis att gå upp och köpa oss en baguette och lite ost. Som sig bör i Frankrike. Vi kittade också upp oss på lite övrig picknickmat, hittade ett torg med storbilds tv och dukade upp framför VM-fotbollen. Att fransmännen älskar sin fotboll vet nog de flesta men att sitta där i en relativt liten stad i Frankrike och lyssna på tutande bilar och tjoande glada människor målade med franska flaggan på kinden, kändes stort ändå. Och det var inte ens Frankrike som spelade den kvällen. Återigen blev jag överrumplad över att alla var så vänliga. De var överseende när jag på knagglig franska försökte beställa ett bröd, och trots att det inte blev rätt någonstans så log de glatt och fick mig att känna mig nöjd när jag gick därifrån.

I Dunkerque stannade vi fler dagar än vi först planerat. Vi startade nämligen en liten slags målatstuga i Nausica. För eftersom vi, liksom 99% av resterande småbarnsfamiljer, åkte på en rejäl 5-månaders vabruari i år så hann vi inte riktigt slutföra alla projekt i båten. Under det sista halvåret innan avfärd varvades långa kvällar och nätter i båten med sjukdomar på alla möjliga håll. Vi fokuserade därför på säkerhetsutrustningen och att få ordning på det viktigaste. Eftersom vi sedan inte ville skjuta på datumet för avfärd så får vi nu på vackraste sätt lösa det sista under färd. Det är ändå mysigare att ligga i Frankrike och måla! Så kändes det iallafall den första timmen, innan vi riktigt insåg hur hela båten vändes upp och ner. Eftersom toalett, akterruff och delar av navigationsbänken skulle målas så var prylar från dessa hörn omfördelade på nya ytor. Och ”nya ytor” i en båt innebär tyvärr INTE fria ytor där dynor, sängkläder, toalettartiklar, extrasegel, lattor och stålrör enkelt har en ny plats. Nej, oh nej. I två dygn var båten som en stor råttfälla. Missade man sin millimeterprecission där fötterna kunde sättas ner var man garanterad ett vrål från någon annans stackars fötter. Eller från en själv för den delen när man la tyngden på en vass legobit eller blev stämplad av en barbiehäst som var på språng. Detta ledde till att ytan för familjen att röra sig på krympte från härliga 4,5 kvadratmeter till minimala… ja den ytan går nog inte ens att mäta i kvadratmeter. Någon decimeter kändes det mer som. Men barnen skötte det hela exemplariskt. Som vanligt så anpassade de sig enkelt till denna nya miljö och det var nog mest jag och Anders som tyckte det var bökigt.

Barnen pysslar här helt obekymrade om kaoset runtomkring. Vi försöker få iordning kvällsmat vid sidan om. Det finns även en het bild på Anders iförd endast kalsonger och svarta tighta målarhandska. Men den bilden fick jag visst inte lägga upp här på bloggen. Jag är dock mutbar om någon vill ha den hemskickad till sig. Lösgodiset är slut här i båten om någon funderar i sådana banor…

Jag och barnen lämnade dock denna mycket charmiga syn för att gå på jakt efter lekplats/lekyta/gräs att springa på, eller åtminstone en liten sten att hoppa ifrån. Efter mycket promenerande och fler förvirrade franska konversationer hittade vi tillslut en liten klätterställning som vi alla blev lika lyckliga över. Dunkerque är en mysig stad och det fanns en fantastisk sandstrand på östra sidan. Men solen har visst fastnat i Sverige den här sommaren och glömt resten av Europa. Här finns den iallafall inte, kallt och ruggigt är det och inte ens våra badtroll ville ge sig på ett uppfriskande dopp.

Två dygn senare hade Nausica återigen fått sig ett rejält ansiktslyft. De tidigare gulnande och fläckiga taken hade nu blivit glänsande vita och fräscha. Golvet hade jag putsat och limmat och det såg, om inte nytt ut så iallafall inte hemskt längre. Det var så rent och fint så vi vågade knappt släppa ner oss själva i båten. Hon kändes också plötsligt så enormt stor! När vi fått alla sakerna på plats igen så hade vi yta så vi nästan kunde duka långbord i henne. Morgonen efter unnade vi oss lite sovmorgon och sen var planen att segla till Calais. När vi tog oss ut ur hamnen hade vi en båt efter oss med en liten katt på fördäcket. Den låg där så förnöjt och vi kunde nästan höra den spinna i vinden. Men ingen flytväst funderade Tilda… Och kan den bli sjösjuk tror ni? Vi bestämde oss för att fråga herrarna som seglade på båten om vi möter dem igen i nästa hamn.

Ute på havet möttes vi återigen av motvind, men betydligt mildare vindar den här morgonen. Men givetvis ingen sol. Hoppas ni njuter där hemma… Vi fick ändå en härlig kryss och vinden tilltog mer och mer. Alla mådde bra och vi njöt av vind, vågor och Anders försök till skönsång med låten Dover Calais. Agnes tittade alldeles förskräckt på sin pappa, sen sa hon krasst konstaterande: ”Mamma, min pappa har blivit galen.” Ja älskade barn, jag kan förstå din känsla just nu. Men eftersom livet var så härligt just då så var vi inte redo att avsluta seglingen än och gå in i Calais. Jag hade tagit sjösjuketabletter och båda barnen var pigga och myste i sittbrunnen, och Anders kändes som sagt för galen för att tas in bland civilisationen riktigt än. Vi visste att vi skulle få motström om några timmar men vi hade läst att hamnen i Boulogne-sur-Mer var en av få hamnar där man kan gå in oavsett hur tidvattnet går. Så vi fortsatte vår kryss och fick tack vare detta se havet i väldigt många olika skepnader under resterande timmar av dagen.

Sjösjuketabletterna jag tar är av märket Stugeron. En av mina bröder har smugglat hem dem ifrån England. Smugglat i den bemärkelsen att han tömde fyra apotek på deras lager så hela min skeppsgarderob är nu fylld. Känns tryggt att ha och det var inte det minsta svårt att prioritera bort kläder för dessa askar. Det som är det fina med de här tabletterna är att man inte blir så vansinnigt trött av dem som man blir av många andra. Det negativa är att de bara verkar finnas i England, dock helt receptfritt där. För min del fungerar de dock inte så bra i medvindens rullande men i motvind så är de bra!

Utanför Calais tog vi ett rev i storen då det blåste upp en del. Havet skimrar nu i en mer grönaktig ton än vi är vana vid och vattnet som vi fick smaka på av vågorna var rejält salt. Under ett par minuter fick vi till och med lite sol på oss och solglasögon drogs fram i en väldig fart.

Jag hann tänka att detta är sannerligen en magisk stund, innan solen försvann igen. Nu är det ju inte endast solen som gör det magiskt utan vi hade faktiskt en fantastisk dag tillsammans ute på havet. När vi försökte runda udden ner mot Boulogne hade vi både vind och ström rakt mot oss. Med fulla segel och motorn som stöttade på 2500 varv så gjorde vi 1 knop! Detta kan jämföras med några timmar tidigare då vi surfade fram i 8 knop. Här byggde också vågor upp från alla möjliga håll och havet såg ut som en levande kittel som ömsom kokade och ömsom slogs fram och tillbaka. Jag själv kände mig som en liten slak makaron däri och försökte bara hänga med i svängarna.

Här någonstans slutade mina tabletter att fungera och jag insåg att i den här takten tar det ytterligare 5 timmar innan vi är i land. Som tur var så släppte detta när vi väl tagit oss runt udden och båten började göra fart inte bara genom vattnet igen. Lagom tills vi nådde fram till hamnen så möttes vi av en plötslig tät dimma. Men inseglingen är även här relativt enkel så länge man håller ut från ett grund som byggs upp i lågvatten. Väl inne så insåg vi att ville vi in i någon av hamnarna närmst centrum så öppnas slussen först om en timme. Vi fortsatte istället vackert till hamnen längre fram utan sluss och möttes av en något villrådig kamrat som inte riktigt visste vart han skulle placera oss. Efter lite velande kunde vi tillslut lägga till och njuta av den nu mysiga dimman och franska fiskmåsar. ”Fiskmåsarna låter lite trevligare här i Frankrike” filosoferade Anders.

Imorgon ska vi gå på jakt och se om vi hittar båten med den lille missen på. För vi måste få veta huruvida katter blir sjösjuka på en båt eller inte.

13 reaktioner på ”Kan katter bli sjösjuka?

  1. Underbara seglare x 4!!
    Vilken tur att det finns piller för motvind Linnéa 😅 Snart behöver du inga piller
    och kan sälja förrådet till behövande…
    Skönt att kraft och lust återvänt! Tilda och Agnes har beundransvärt stort tålamod med er!
    Vi följde er (som vanligt) in i hamn igår. Trodde att ni skulle stanna i Calais, men icke. Glöm inte att ni har lång semester!
    Vi har njutit av halva maj + juni i sol och hög värme så jag skulle gärna skicka ner till er! Ser att ni är varmt klädda när ni seglar. Nu har vi fått ostabilt väder här och betydligt svalare och så är det lovat över midsommar.
    Jordgubbs- och körsbärssylt är klar. Idag blir det fläder- och vinbärssaft….
    Simma lugnt- vi älskar er
    Kram från Lisbeth o Lars

    Gillad av 1 person

    1. Haha ja de barnen har verkligen stort tålamod med oss och det är en himla tur det ❤ Vi ligger still några dagar nu, solen har äntligen visat sig hos oss också!!
      Härligt att höra om jordgubbssylt, sommar!!
      Stor kram till er!

      Gilla

  2. Härliga ni 🙂 Så roligt att läsa era brev. Jag minns när Leif och jag seglade in i hamnen mitt i stan med Lennart o Birgit från Lidingö i deras Norlin. Vi kom på kvällen och lade till på gatunivå, på morgonen när vi vaknade var det som vi landat på botten i en brunn 🙂 Tidvattnet var det häftigaste jag upplevt. Fortsatt Lycka till på färden. Kram Ingrid o Leif

    Gillad av 1 person

  3. Det är så spännande med er resa och den
    fantastiskt proffsiga berättarkonst du har Linnea. Sa precis till Ulf att hade bilderna inte varit där så hade vi ändå kunnat se det framför oss. Stort tack och fortsätt skriva. Längtar till nästa. 😋 Vilka superbarn ni har! 🤗 Kram Snusan och Ulf

    Gillad av 1 person

    1. Så fint skrivet Susanne tack! Din barbiedocka blir dagligen överöst av kärlek här i båten ska du veta. Senast idag pratade Tilda och Agnes om det. ”Kommer du ihåg att vi fått den från vår granne” ❤ vad kul att höra att ni läser och ja, vi har verkligen superbarn 😊 Kram på er!

      Gilla

  4. Underbara ni! Och stackars fransmän, hur många liv har du skördat än så länge med dina uttal? Saknar btw lite mer detaljer om ostarna? Har du hittat någon chistera ännu?

    Gillad av 1 person

    1. Haha ja det är nog en del är jag rädd 🙊
      Ah ursäkta älskade cheese-woman!! Ostdetaljerna tror jag nog inte så många är intresserade av dock 😉 men chistera har vi inte hittat än. Dock en massa massa Chaumes ❤
      Stor kram till dig!

      Gilla

  5. Underbara människor ❤
    Ni fixade några viktiga punkter från er att-göra-lista och det gjorde ni med stil, i Frankrike!!! Måste kännas skönt. Visst, hennes boyta blev liten i några dagar, verkade ändå vara precis perfekt för er. Ett ordspråk på ungerska beskriver att behovet av stort utrymme är inte nödvändig om människorna som ska samlas är goda.
    Kan katternas allmänna rädsla för vatten vara en förklaring till flytväst-lösheten?

    Gillad av 1 person

  6. Hur många centimeter tidvattensskillnad har ni? Kan det vara 500? Nej, jag tror inte att det är en nolla för mycke!
    I Sverige firar man nu med sill och nubbe med jordgubbar och risk för skurar. I Gibraltar firar man Calentita på och runt Casemates Square utan risk för skurar. I Spanien firar man San Juan med att göra små bål på stränderna som man hoppar över och sen slänger man sig i havet. Det ska bringa tur för ett helt år.
    Önskar er en Riktigt Trevlig Midsommar i Frankrike!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s