Dykning och sorgliga avsked. Bonaire del 2 av 2.

Det är alldeles mörkt runtomkring mig och det enda jag hör är mina egna andetag. Den ljusa, svagt väsande inandningen och den dova, bubblande utandningen. På min vänstra sida har jag Anders tätt intill och jag inser att jag kramar hans hand så hårt att det måste göra ont i honom. Rakt framför mig lysesFortsätt läsa ”Dykning och sorgliga avsked. Bonaire del 2 av 2.”

Nausica kommer att återse Lomma hamn!

Sedan Atlantöverfarten har vi grunnat, känt efter, grunnat mer, tittat varandra djupt i ögonen och tagit beslut, firat ett säkert beslut bara för att morgonen därpå känt efter lite till och rivit upp beslutet igen. Om och om igen. Det handlar om den övergripande resplanen för året som kommer. Vattendelaren stavas Panamakanalen. Stilla havet ellerFortsätt läsa ”Nausica kommer att återse Lomma hamn!”